sartorius

Idag är jag hemma med Cornelia, då hon inte är riktigt kry. Hon hade feber igår, men då det var maskerad på dagis så ville hon så gärna gå... Hon skulle vara Prinsessa och vi hade tagit fram kläder och allt :(
Så hon fick vara på dagis mellan 9-12 för att kunna vara med, och ha disco och äta varmkorv och glass :)

Så jag åkte till stallet under tiden, lika bra att göra undan det på dagen när jag ändå hade tillfälle.
Möttes av soooool, -22 grader och detta:



Gick in i stallet, där stod Rappen i ensamheten ;)
Mockade åt Stor och Tea, fixade allas mat och vatten innan jag tog in mupparna från hagen.

Förresten, det här är lättmockad häst... se och avundas mig som har en sån häst ;)



Bytte bara täcke på storen, från det gröna utetäcket till det blå stalltäcket.
Borstade av svansen och huvet bara då han var höig.
Tog hacket idag och så var vi klara att ge oss iväg på barbackasväng i solen. Jag hade tagit på täckbyxor eftersom det var så kallt, så vi var ordentligt påklädda båda 2 :)


Hoppade upp med fantastisk spänst ;) och så skrittade vi iväg. hann ca  4 meter innan Storen blev livrädd för en snöhög som legat där sen vi flyttade in... han gjorde det enbart för att jag satt barbacka, jag lovar!
Efter jag fräst klart så fortsatte vi utan vidare bravader bort mot grå huset, Storen var inte jättepigg kan man väl säga ;) Han kändes seg och lite stel, men traskade på framåt iaf.
Uppe i backen kom han på att den gamla ladan som står där nog inhyste varulvar ändå, så han gjorde ett sidhopp där med, så jag klamrade mig fast ännu en gång och fräste...
Förklarade att han fick så lov att skärpa sig, annars skulle jag åka av och då fick han aldrig mer vara utan sadel igen, förstått!!
Så han verkade koppla att jag ville känna lugnet och gick lugnt vidare :)

i skogen var det lite kämpigt tyckte han, så han gick så sakta så sakta... jag passade på att känna balansen, blundade och åkte med. Otroligt vilken annorlunda känsla det blir när man måste förlita sig på sin och hästens kropp när man inte ser själv, häftigt!
Man känner varenda muskel som rör sig, väldigt nyttigt.
Kanske inte så säkert ifall han skulle bli rädd för nåt, men iaf ;)
Vi skrittade vidare ut vid husen och nerför backen, vände hemåt på Karlängsvägen.
Mötte en traktor, men kunde som tur var gå in på en avfart så vi slapp trängas.
Traskade vidare ner till gångvägen och hemåt, blev enbart skritt på lång tygel idag.
på hemvägen kändes det som att han mjukat upp musklerna, fick längre steg och frustade ordentligt. Kändes mjukare att sitta på åxå, så det gjorde nog gott att få promenera en sväng.

Hoppade av och gick sista biten, min träningsvärk kändes åxå av ganska rejält, mina ljumskar spänner fint idag :)
I stallet bytte jag bara täcke på Stor innan han fick gå ut igen med Tea.

Note to self:
SOLGLASÖGON när det är solig vinterdag!!!


Träffade Jonas när jag gick upp till bilen, så stannade och pratade lite.
Prognosen på Rappen verkar tyvärr inte så bra :(
Han har inte blivit bättre alls på dessa veckor, svullnaden går ner när han har boxvila, men så fort han går ut blir det samma igen. Lika halt är han åxå trots metacam, penicillin, cortison och nån supersalva...
Han ska helst gå i sjukhage, men han går bara rakt igenom tråden så det går inte heller. han kan inte vara i vanliga hagen eftersom han busar och springer fast han är halt.
Han kan inte promeneras framför vagnen då han är så galet pigg och stark, Jonas orkar inte hålla honom i skritt.

Så det ser inte så ljust ut tyvärr, får se vad de säger efter återbesöket om nån vecka.