Tur i mörkret
Igår var jag och Stor ute på vår premiärtur i skogen i mörkret :) Hade gjort oss tjusiga med reflexer och pannlampor så vi syntes rejält.
Gårdagen började med en inte lite farlig tur längs vägen till stallet, var glashalt baksidan över nolby och viforsbron, men som tur var fick jag sällskap på vägen till stallet av Benny:)
Väl framme så såg jag inte ens Stor i hagen för det var så mörkt, men efter ett tag kom han rusande i full galopp :P Tokstollen!;) Det var kallt och ruggigt men som tur var slapp vi regnet iaf.
Tog in honom och lät han få stå och mumsa hö som vanligt medans jag masserade och gjorde i ordning. Har fått lite nya massageövningar nu och den där man ska massera undersidan av magen var inte allt för poppis:P Men det gick bra till slut iaf.
Stor var pigg och alert men ändå så snäll som bara han kan vara:) När vi var klara skrittade vi iväg efter trottoaren, ner vid kyrkan, upp mellan åkrarna och sedan in på en asfalterad väg som övergår till grusväg innan vi till sist vek av på stigen i skogen och begav oss hemåt. Jag har ju helst inte velat rida i skogen, inte därför att jag är mörkrädd utan för att jag är livrädd att det ska dyka upp en björn eller varg och attackera Storis:P Låter säkert skitlöjligt men jag var sååå rädd men tvingade mig ändå att ta skogsstigen hem..Satt mest och halvblundade och lät Stor sköta jobbet och det gick ju så bra:) Konstigt vilka fobier man kan ha, men det är ju ändå bra att man vågar utmana sig själv ibland...
Hände inget direkt oväntat, men jag var beredd på att Stor skulle få rejäla styltor så jag hade med mig hovkratsen. Men han fick bara nån enstaka på nån hov och den trampade han bort själv:)
Som carro tidigare skrivit så behöver Stor en ny medryttare inom en snar framtid...Gör så ont i hjärtat att inte kunna rida honom mer nu när vi kärt känna varandra och jag tycker han är en så underbar pålle:( Men när en dörr öppnas så stängs en annan helt enkelt, och jag kan trösta mig med att jag vet att Carro är noga med vem som har hand om honom och att han kommer få det så bra. Så om någon är intresserad är det bara att höra av sig till carro och Stor och jag har bara gott att säga om dem bägge:) För min egen del så hoppas jag att det inte kommer ta lika lång tid innan jag börjar rida igen, vill inte lägga det på hyllan helt utan hoppas att möjligheter öppnar sig när situationen är bättre och stabilare:)
Håller tummarna att någon duktig medryttare hör av sig inom kort!!!
Svar:Tack Carro!!! Vad glad jag blir att höra det!! Blev dock inget Sorbact ikväll...smorde med Socatil istället. Men nu när jag har läst det du skrivit blir det Sorbact direkt på morgonen:)
Det låter jättebra att den INTE fastnar!! Det känns lite läskigt att linda med kompress annars!!!
Mvh Anna & Tabasco:)
Åh, vad söt han är och jag tycker att det är så mysigt med turerna på kvällarna... dock skulle jag ju helst se att det kom lite snö nu! ;D