sartorius

Japp, jag har kommit överrens med maken om att jag kommer tillbringa mycket tid med Storen nu tills han åker och det förstod han ju såklart.
Vill passa på att vara med honom så mkt jag kan innan han åker den 28e...

Så direkt efter jobbet idag så for jag först och hämtade ena hunden på kliniken, lämnade henne där imorse vid 8.30 för operation i munnen.
16 hämtade jag lillpluttan med 4 tänder fattigare, och min plånka är 4700 kr fattigare.... Varför ska man ha försäkring för när de inte täcker det jag behöver ha hjälp med??
Dvärgpincher är ganska drabbade av tandproblem och tandlossning, och det tar ju såklart inte försäkringsbolaget >:(
Förra gången hon var inne gick det på 6000 kr, men då var det orsakat av yttre trauma så betalde bara självrisken.
Det värsta är, att trots att vi borstar tänderna på henne varje dag och håller koll på hennes mun, så måste hon tillbaka inom ett halvår och ta bort en till tand som har börjat bli dålig...
SUCK!
Hon är rätt snygg nu, 3 framtänder är borta ;)
Men hon är vackrast ändå, min älskade Piri!

räseröra är ett måste ;)



Iaf, när jag kom hem så bytte jag bara om, klädde mig ordentligt med dubbla underställ, dubbla yllesockar, Bennys pälsmössa och skoterhandskar samt mina egna skoterskor.

kom ner till stallet, och allt var klart där så det var bara att plocka in Stor. han fick hö på gången som vanligt medan jag borstade.
Efter en stund så berättade jag för Stor vad som är på gång, att han ska få åka på semester till ett fint ställe och att han ska få en egen arabtjej som är vit, massa mat och kärlek och pyssel.
Sen grät jag, Storen slutade äta och bara stod med mig så jag fick snusa och gråta honom i den varma pälsen på halsen...
Han förstår allt jag säger, så är det bara.
Sen stod han så snällt medan jag gjorde iordning honom, inte en sur min när jag selade heller...

Vi skrittade iväg, Storen verkade väldigt tillfreds ikväll :)
Tog samma väg som sist, ner vid kyrkan och vidare på sandbanan. Skrittade hela vägen där och han var helt lugn.

Korsade vägen och sen travade vi uppför backen mellan husen, han var lugn och hade ett jättefint steg. inte ett endaste dugg ojämn, och han liksom vilade på steget och rörde sig genom kroppen.
Han har inte rört sig så på väldigt länge, man har liksom hela tiden anat rörelsestörningen på v bak.

Saktade av till skritt, och fortsatte förbi hästarna.
Vi tog av på den högra vägen och sen vek vi av upp på lägdan och in på skogsstigen hem.
Där var det tungt för Stor, och han jobbade på så fint så :)

Men jösses vad de har avverkat skog!
Har ju inte kört på länge där, och det är massor med trollskog borta :(
Enda fördelen är att det blev väldigt ljust så det var inga problem att se vägen hem. Månen och molnen gjorde det väldigt effektfullt på kvällshimlen, vackert!

Sista backen neråt på hemvägen så jobbade han toppen, bakbenen under sig och belastade jämnt.
Blir så glad, han är nog på väg att repa sig riktigt hoppas jag! :)
Han var helt lugn och avslappnad på sista biten hem efter vägen, härligt med en häst som inte bryr sig om att timmerbilar dundrar förbi på några meters avstånd.

Väl hemma så skötte jag av honom och avslutade med stretchingen innan han fick gå in och äta kvällsmaten med de andra.
Stor var på väldigt bra humör och ville pratas med mig innan jag gick, mkt ovanligt ;)
Han förstår mig, och han vet att jag gör det här för hans  bästa lika mkt som för mitt bästa.
Så min ångest släpper lite iaf.

Nu har jag mest bara lite ångest över att få ihop ett bra fodervärdsavtal, och skriva en lista över alla tusen grejjor som han kommer ha med sig till sin nya matte... ;)

kvällens Stor :)